Mellandag

Den bästa julklappen på årtionden - Internetradion! Jag får inte nog av den, letar coola kanaler från hela klotet. Har redan provat att vakna till en discokanal med den mest utsvävande 70-talsdiscon man kan tänka sig, att jazza runt under matlagning här i köket till den mest knarkade 90-talsindien och - framförallt - slappat i soffan med en bok och svenska P3!! Känner att det kommer göra under för min snart dödliga sverigesjuka + bota nollkollen jag är livrädd att jag har på Sverige. Detta är solsidan av teknikutvecklingen, en suveränt lättanvänd produkt som verkligen tillför något. Om det här håller i sig efter den första, blint förälskade smekmånaden kanske kanske kanske den lilla svarta radion petar ner diskmaskinen från prylaltarets högsta plats ;)

Forts.

Idag var jag så okoncentrerad på jobbet att det nästan var farligt, hela tiden poppade små minnesfragment upp från helgen som gick + att jag känner mig sliten idag. Hoppas jag kan hålla mig vaken till 19 i. a. f., det är så stolligt att somna för tidigt och vakna pigg kl. 2 i natt...

En tanke slog mig idag - får man inte ha sex om man är inlagd på psyket? Inte underligt om man inte blir "frisk" om man tvingas till ett års celibat.

Nåväl, vi tvingades lämna den lilla baren under hotfulla former, ishockeyspelar-kung-i-ankdammentyperna kände sig tydligen hotade :D och vi sladdade in på en betydligt större lokal. På mellanstorstadsvis var den "designad" men inte helt hundra genomfört hehe så det var som en kombination av engelsk herrklubb och amerikansk sportbar, märkligt men riktigt trevligt. Det fanns liksom något för alla därinne, och publiken var lika blandad som "designen" vilket gjorde stämningen helt toppen. Där fanns dom som kom direkt från fotbollsträningen blandat med syjuntegängets vinkäringar, fnissande sistaårsgymnasister, djupa universitetsstudentskor, halvalkoholiserade frånskilda män i yngre medelåldern, uppiffade unga morsor som åt på "fin" restaurang för pengarna som blivit över efter julklappsköpen, m. fl. demografiska grupper. Förutsättningarna för oväntade kombinationer förelåg således, vilket skulle ge utslag frampå småtimmarna... Jag och Mr F tog obekvämt stor plats i lokalen, hoppandes från det ena bordet till det andra, inledandes konversationer än här, än där, samtidigt som vi pimplade i oss grogg efter grogg som om Jordens sista stund var i antågande. Eftersom vi var på ett sånt makalöst humör - vi firade hans flytt, min kommande flytt, hans nya (efter mellansvenska mått mätt) obscent välbetalda jobb, mitt kommande nya (okända) jobb - fanns det inga gränser, jag tror vi lyfte hela utestället till oanade höjder. T. o. m. personalen rycktes med och bara garvade när vi sluddrade fram den ena beställningen mer omfattande än den andra, i Sthlm hade vi kastats ut i rännstenen timmar tidigare. Sen var det raggningen då... I det stadiet vi nådde brukar viljan vida överstiga förmågan :) men det var en förgylld kväll, gudarna log mot oss. När stängningstiden närmade sig hade F i princip växt fast vid ett bord med betydligt äldre förmågor och där blev det nästan catfight mellan två systrar om vem som skulle bli välsignad med den stora äran att få baxa hem honom, själv hade jag sjunkit djupt ned i en bekväm soffa och hade ett fascinerande samtal med en tjej som blivit bortgift som 17-åring och gjorts gravid 3 ggr före 21 men äntligen klarat att slita sig fri. Like a box of chocolate, you´ll never know what you get ;)

Mellansvenskt

En spontan helg i den mellansvenska staden har lämnat mig i ett lätt bakrus, slutkörd, lättad och lyckligare. Om bara det vansinniga suget efter såsdrypande kebabrullar, trippla lattar, centimetertjocka julskinkeskivor, rapvänlig läskeblask och bakissex kunde dämpa sig så jag får rulla in mig i vintertäcket och sova!! Vilken tur att min gode vän F tjatade sig till ett besök av mig i den mellansvenska staden, jag har inte haft så kul sen Franco dog. Glida runt en dag i den mellansvenska julhysterin och riktigt njuta av hatkärleken jag bär till något mindre städer, känna sig rik som ett troll tack vare otroligt prisvärda restauranger, kaféer och barer, få mellanstadsflickorna att rodna med övertydligt flörtande, heja på okända människor och få ett varmt leende som svar... Vad är väl bättre uppvärmning inför en helkväll?

Och en helkväll blev det :) först unkismiddag på två med en enkel, god pasta och rikligt med vin, sen trissades stämningen upp med stora doser rysk vodka och sexuellt betonade rövarhistorier och därefter en taxi till downtown mellansvenska stad. Började på en miniliten och supertrevlig bar där vi inledde ett intensivt groggande tillsammans med en otroligt vacker flicka som nyss kommit ut från ett års sluten psykiatrisk vård, vi hade en intressant konversation och efter 10 min började hon tigga drinkar - "sex on the beach" med mycket menande blinkningar till oss två gentlemen. Snart började vi dansa loss på det obefintliga dansgolvet med höftjuck och flört mot den kvinnliga delen av publiken, vilket snart gjorde oss tvungna att dra vidare till nästa krog eftersom det inte uppskattades av diverse boyfriends...

Päänsärky

Kopfschmerz.

Snö

Snön fullständigt vräker ner där ute och jag har väntat ut den i snart tre timmar. Tänkte ta en julklappsräd nere på byn tidigt nog för att undgå de värsta folkhoparna men det är kört nu. Kanske jag ska fortsätta mysa in mig i sobelpläden med ännu en mugg varm choklad med vispgrädde och surfa vidare på tropiska resemål?

Rakat o. s. v.

När jag stod där i födelsedagskostymens fulla glans framför badrumsspegeln, med helt nya blad på rakhyveln och ett gigantiskt tomteskägg av rakskum, funderade jag länge på om jag skulle kapa tvådagarsstubben eller halspulsådern. Det slutade med stubben, idag är jag inte helt säker på att det var rätt val. Från den första tiondels sekunden kände jag en rysning långt in i märgen, det skulle bli en tillställning som motsvarade mina mörkaste föreställningar om alldeles för många barn mellan 2 - 6 år samlade med en hord föräldrar och ålderstigna släktingar i en otillräckligt akustikdämpad lokal. I ett desperat försök att dämpa mina plågor pimplade jag i mig mugg efter mugg av den äckligaste glögg jag någonsin utsatts för. Le Grande Finale kom efter en plågsamt lång transportsträcka av konstant uppskruvande av ljudnivå och temperatur i form av ett hysteriskt besök av en tomtejävel, 2/3 av barnen höll på att kissa på sig av lycka medan resterande tredjedel galltjöt av skräck. Som grädde på moset uppförde sig hon T som om vi var ett kärlekspar inför hela föräldrahorden, speciellt kvinnorna, samtidigt som hon lyckades trycka sina silikonstinna strutar i männens ryggar, ansikten, överarmar etc. till samtliga närvarande kvinnors enorma förtret. Det har hänt att jag ifrågasatt kvinnors beteende men ibland är förvåningen ännu större inför mäns... Ett ögonblick var jag övertygad om att jag var den enda karlen i lokalen som inte hade lust att sätta på hon T inne på damtoaletten, snacka om ironiskt.

Pynt

Det kan knappast ha undgått någon att vi nu är inne i advent. Här hemma kom det faktiskt upp lite julpynt, vad sägs om

fyra julstjärnor i lika många fönster

ett pepparkakshus som på tredje dagen (låter inte det bibelskt så säg?) visade att det var ett fuskbygge och bestämde sig för att tappa halva taket

en enorm fusksobelpälspläd i soffan i vardagsrummet

vita spetsgardiner med barockmönster i köket (första gången på över ett år som det hänger gadiner där (sedan de förra lades till tvätt, men hur fan tvättar man tjock sammet? (tips mottages tacksamt)))

varenda ljusstake och -hållare framställd

två stora änglar på köksfläkten

och, den stora pricken över i, en alldeles riktig äkta levande gran med ljusslinga!

Ho ho, nu kan Tomten komma.

Vatten

Har jag tagit mig vatten över huvudet? Tror nästan det, i ett extremt svagt ögonblick sa min mun ja till att agera kavaljer åt gårdens silikonbimbo... Inte nog med det, det blir värre: förutom kavaljer även manlig förebild åt hennes två allt annat än väluppfostrade avkommor på en barndaghemsjulfest i kväll. Om jag överlever detta ska jag ta min bästa köttkniv, skära ut min tunga, tälja av mina läppar och genomföra en självtrakeotomi så det aldrig sker igen.

Julbord

Den här helgen börjar julbordshelvetet på allvar även om många tjuvstartat de senaste veckorna. Det har redan setts ett antal parfymerade firmanissar som med ovan förvirring försöker komma rätt i byns kollektivtrafik, obekvämt men förhoppningsfullt inklämda i kostymer och dräkter som sett sina glansdagar vad gäller hipphet och midjemått passerats med god marginal, men från den här helgen kommer det explodera som en varig bakteriehärd.
Jag däremot har till min egen och andras förvåning beslutat mig för att avstå företagets julbord... Försöker jag inbilla mig själv att jag har blivit sund och dämpad? Jag vet inte. Kanske jag redan är på väg härifrån mentalt. Eller blev jag skrämd av en kollegas tafsande i nyktert tillstånd i fullt dagsljus?Man kan ju bara spekulera i vad hon är kapabel till i julbordstillstånd... Jag sparar mig till kompisjulbordet nästa helg, det ger mig mer.

För övrigt är det hög tid att skriva till Tomten, glöm inte det! Eller ni som liksom jag inte helt litar på Tomtens goda ömdöme och läsförmåga - dags att beställa lyxiga julklappar till er själva :)

Ack, du melankoliska mellansvenska stad...

Jag borde ha bloggat om helgen direkt efter den inföll, kanske jag hade kunnat minnas några detaljer då... Nu, så här ungefär tre dagar senare, suddas allt ut i alkoholdimmans slöjor. Jag hade roligt, så mycket kommer jag ihåg och det är väl ändå viktigast?

Goda nyheter i ett oväntat sms igår - min kära, söta lilla hårfrisörska har öppnat egen butik ihop med några kollegor. Svarade direkt att jag ville ha en viss tid på öppningsdagen och svaret kom lika snabbt: Kanon!! Jag räknar med att jag fick önskad tid. Det ska bli spännande att se vad sötnosarna har fått till, dom är duktiga och jag hoppas innerligt att det kommer att gå runt. Man måste beundra den som vågar ta steget och satsa, speciellt i dessa bistra tider.

Kräm

Krämer är inte my cup of tea, jag är (o)lyckligt ovetande om allt utöver försvarets hudsalva och Nivea. För övrigt anser jag att glidmedel är den enda kräm man har behov av före fyrtio ;)

Söka jobb.

Det är inte lätt att skriva jobbansökningar när man är så dåligt tränad på det, jag har när det kommer till kritan bara gjort det på allvar en enda gång tidigare i mitt liv. Hur ska man sälja sig själv? Jag har nog aldrig varit så himla bra på det och det känns som en stor nackdel nu. Har skrivit och förkastat två versioner av c. v., nu börjar det kännas svettigt. Det finns ändå några halvintressanta jobb ute så jag måste anstränga mig och få till något presentabelt att skicka iväg. Kanske jag är ute i för god tid, jag behöver inte ha nytt jobb på ett halvår, men om allt verkar perfekt så kanske jag flyttar tidigare än planerat. Jag gruvar mig lite över att fastna i ett potentiellt urtrist kontorsjobb igen men förhoppningsvis lyckas man hitta ett där man inte växer fast vid skrivbordet. Skulle inte spy på ett jobb som innebär mycket resande.

Lite av den berusade, vansinniga glädjen över att flytta "hem" kom av sig när en av mina närmaste vänner berättade att hans flyttlass kommer att gå i motsatt riktning nästa år, det var verkligen trist att höra för mig men jag är glad på hans vägnar. Det kommer att bli bra för honom. Jag får säkert komma på visit och hjälpa till att depravera den mellanstora stadens intet ont anande oskuldsfulla unga damer. Inte för att han behöver hjälp egentligen, utan bara för mitt eget nöje.

Ny leksak

Äntligen!

Vad är mer tillfredsställande än att återigen ha en fantastisk eldriven leksak i blank plast och metall som surrar, vibrerar, fräser och pyser fram den ultimata lyckan i en Filippa K-mugg?

10 i tre

en härlig tid fö reftertanke

lagom spritontöknad, mitt i natten.

vem vill jag ha?

den alldeles för unga halländska skönhheten som försökte locka mig till sthlm den här helgen?



den något mindre men ändoch för unga damen som alltif kommer att finnas i mitt hjärta?



eller kanske jag ska slå det jela ur hågen, glömma allt vad känslor säger och bara köra på som jag gjort de senaste 10 åren?



en middag med diverse löst folk. 4 singeltjejer. jag.

vad kan man förvänta sifg? dom vanliga singeltjejklischéerna sålklart. varför är det så j'ävla viktigt att luskaa ut hur mkt jafg tjänar altenativt har förutsätningar at ttjäna framöver med alla mer elle roftast mindre sofistikerade metoder av s. k. kvinnlig list (högst överskattat)? har vii nte kommit längr eänså? är det inte nog med era egnaaa, enligt egen utsago, lysande karroårer på diverse departement, designkontor, reklambyråer etc.? tror ni inte att ni skulle få bättr eutdelning om ni la lika stotr energi på att luska ut om jag knullar som en guid? om jag är omtänksam? om jag klaraaar att umgås med din släkt? om,jag har självinsikts nog för att våga sätta upp sufflé på memnyn till din födelsedagsmiddag+?


Det här något mindre glada inlägget är dagens fynd, jag har inget som helst minne av att jag författat detta :) först tänkte jag radera det men så ångrade jag mig, jag kan lika gärna publicera det för att ha ett minne av mina mörka stunder.

Sevärt

Så sätts HD-fjantar på plats :D


http://www.youtube.com/watch?v=us4yTQBO2AE

Skottpengar?

Behövs inte. Jag skulle göra det gratis.

Fyra dagar.
Fyra dagar utan.

Tar en välförtjänt rast i mitt handdiskande och passar på att ge en stor medlidsam eloge till alla stackars satar som alltid diskar för hand. Det är ett vidrigt jobb men det måste göras. Blir inte bättre av att jag förvisade dom enda gummihandskarna som passar mina händer till garagetjänst efter att jag skaffade städtant igen så dom är riktigt machooljiga och omöjliga att använda till innetjänst. Macho förresten, det är väl kanske inte så himla macho att använda gummihandskar i garaget av rädsla för att ödelägga manikyren... Nåja, så nu sitter man här med händer som redan ser ut som en gammaldags skurkärings. Jag kommer inte få ragg i morgon kväll, det är en sak som är säker, och allt är vaktmästarjävelns fel!

Det regnar.

Handdiskmedlet är nästan slut.

Jag vill vara någonannanstans, med någon jag gillar.

Köksinkontinens

Diskmaskinen är en av mina allra käraste ägodelar, den sparar mig för så otroligt mycket äckligt slabbande med inkletad pesto, inbränd potatisgratäng, fasttorkad kaffesump etc. att jag nästan kan säga att jag hyser kärlek för den. Idag när jag kom hem hade den läckt ut en medelstor pöl på köksgolvet, kanske den (hon?) ville markera, säga att den går på strejk, protestera mot allt möjligt och omöjligt som jag fyller dens buk med i förtröstan om att matrester och smörjfett lossnar med maximalprogram och Yes Powerdrops (diskkraften du alltid kan lita på).

Vad gör man? Jo, ringer byns lataste vaktmästare och hoppas på akut hjälp - vattenläckor är inte att leka med så man inbillar sig att diskmaskinsdoktorn rycker ut omgående. Men nej. Det första han sa efter jag förklarat katastrofläget var att han slutat för dagen. OK, klockan var två minuter efter 15.30... Sedan fick jag besked om att inte använda diskmaskinen och att torka upp vattnet. Jomentjenahallå. Det slutgiltiga beviset på servicenivån var när han bad mig skriva ett förklarande brev med namn, lägenhetsnr. o. s. v. och lägga det i vaktmästarens brevlåda, annars kunde han tydligen inte ta tag i problemet i morgon. Man undrar vart i hela helvete den smärre förmögenhet man betalar i hyra varje månad hamnar. Inte är det för att höja boendekvaliteten i alla fall.

I morgon ska jag SOVA!

Bagarn smet...

Ska på litet kalas i kväll och har muntert volonterat som en av två tårtbagare...

Vad hjälper det att lägga upp Oslos plattaste blivande tårtbotten på ett handslaget, handglaserat och vackert blått fat från Portugal när tårtan kommer att få höjden av en disktrasa? Hur mycket fyllning tror ni att man kan packa in utan att det börjar blöda igenom det blivande lagret med vispgrädde? Jag bara spånar lite, måste bygga höjd och har inte tid att grädda en botten till. Tror ni att födelsedagsbarnet kommer känna sig kompenserad om jag tar med ett par bukiga flaskor champagne på den "riktiga" festen på lördag?

I´m crazy ´bout that city,

and I love it´s pretty girls.

Filmtajm

Det här är endast ett test av funktionen lägga till video till bloggen, filmen är ointressant.

Utvecklingssamtal

Då har man haft årets s. k. utvecklingssamtal med den s. k. chefen.

Utvecklingsstördsamtal.

Avvecklingssamtal?

Kort sagt är det ett fantastiskt lite utvecklande samtal, det tycks mer vara till för att berättiga den s. k. chefens existens - jag pratar tomma ord, alltså existerar jag. Till att börja med är det svårt att uppfatta en person med enbart administrativt personalansvar som chef, det är en helt annan organisationsuppbyggnad helt vid sidan av den administrativa som får den operativa verksamheten att fungera dygnet runt. Min s. k. chef har jag enbart att göra med på det årliga utvecklingssamtalet samt när jag förhandlade (läs: pressade) mig till min långsemester. Dock saknade inte utvecklindgssamtalet poänger: förra året lade jag upp en lång monolog för att försöka få arbetsgivaren att betala en privatkurs i norska, det var naturligtvis ett "spök" som det kallas här, lite av ett practical joke från min sida för att sätta bry i chefens huvud men med en liiiten kärna av sanning. Det skulle kännas så mycket bättre om man sökte ett jobb högre upp i organisationen att kunna skriva ordentligt på det inhemska språket, men till 80% var det bara ett bus från min sida. Jag var naturligtvis extremt seriös i framläggandet av idén. Den första punkten på årets utvecklingssamtal var att chefen la pannan i djupa veck och beklagade djupt att det inte var möjligt att få en privatkurs i norska betald, han hade naturligtvis tagit upp frågan på högre ort där den hade avvisats med det tunga argumentet att jag inte var utlänning utan svensk och som svensk fanns det verkligen inget behov av norskkurs! Jag hade kunnat ge... yttersta leden på mitt vänstra lillfinger för att ha sett det mötet där chefen förmodligen våndades och vred sig som en mask när han framförde min begäran. Den andra punkten var att jag till, tydligen, allas stora besvikelse och förvåning inte sökt till tjänster som utannonserats lediga högre upp i hierarkin. Jaså, sa jag. Nej just det, det har jag inte gjort. Eftersom jag ändå ska säga upp mig nästa år. Jag satt mittemot en fågelholk i två minuter innan han återfick fattningen, det var höjdpunkten på årets utvecklingssamtal, sedan kom en lång harang av frågor: trivdes jag inte, blev jag mobbad av arbetskamraterna, gjorde han, chefen, ett dåligt jobb o. s. v. i oändlighet. Det var riktigt komiskt. Jag drog ut på hans plågor en god stund innan jag berättade att det var för att jag ska lämna landet nästa år. I stort sett var det ett väl genomfört utvecklingssamtal, av mig.

Sövmöra

Sovmorgon - alltså vaknade jag helt av mig själv 8.00...

Märkligt, i vanliga fall krävs det två separata väckarklockor - speciellt utvalda för sina olidligt genomträngande signaler (varav den ena står onåbar på andra sidan sängen) - för att få mig att slå upp ögonen före 11 men inte när jag har sovmorgon!

Har redan avnjutit en lagom frukost, nu är jag nästan rastlös. Får ta itu med lite tvätt o. dyl. En kopp kaffe först.

Parklife

Visst blev det en tur i parken med hela paketet: dyr fika med trippellatte&chokladmuffins, milfspaning, uppför backen och ett varv runt stenfallosen på toppen, lite funderingar och ågren sittandes på kall stenmur. Sen kom solen, den värmde faktiskt lite så om jag blundade kunde jag låtsas att det var vår och inte höst. Hösten kom i fredags, fick lite tårar i ögonen när jag såg att det låg löv i olika röda, bruna och gulgröna nyanser på trottoarer och gårdar.

Tackade nej till en middagsinvitation till förmån för en stilla grillkväll i all ensamhet, det kändes rätt att avsluta dagen i ensamhet efter att ha vaknat oensammen. Kanske det var årets sista kväll man kunde sitta i kortärmat i kvällssolen på balkongen och vänta på att den fantasifullt (man tager vad man haver när butikerna har söndagsstängt) marinerade kycklingen skulle bli färdig...

Annan smak

Efterklokhetens kranka blekhet omsluter mig där jag gömt mig i badrummet med en helt annan smak i munnen.

Solen skiner, det är en underbar septemberdag, jag har inget planerat, förhoppningsvis övergår detta grönsaksstadiet snart i bakrusesug efter trippla lattar, chokladmuffins och frisk luft. En tur i parken m. a. o.

bittermandel

jag sitter här med en tydlig smak av bittermandel imunnen. verkligen.
så var man på nt spanjakpartaj ikväll. eller middg som det så försynt kallades när jag blev inbjuden.

allt väl. till en början.

maten var god, riojan flödade. t. o. m. christmascognacen kom fram till kaffet. och jag försåg mig. rikligt. som alltid när jag är nervös, kåt och slutkörd.

hon var liten, mörk och vacker. första gånge n på åratal som jag blivit utsatt för ett sånt hopparningsförsök, hade nästan glömt reglerna. nu sitter hon i mitt vardagsrum och snackar i mobilen. 2 på natten. vad kan varas å viktigt?

jag vet inte. skulle jag tacka nej om hon bad om det? nej.
skulle jag hålla tillbaka om hon låg avklädd i min säng? nej.
kommer jag att ta något initiativ? nej.
men jag vet hur det slutar, förr eller senare.

21

Idag fyller en fantastisk flicka 21 år. Gratulerar!

Tänk om man hade varit 21 igen... (suckade jag trånande och nostalgiskt).

För övrigt är jag tillbaka i ekorrhjulet, det blev en riktig räserstart så nu känner jag att det blir en superslö kväll och morgondag. Mitt "sommarlov" var underbart, har redan planerat ett till nästa år :) det gäller att slita hund nu så att man har pengar och ledighet på lager.

Krossad dröm

Det blev inget mc-kort den här sommaren =/

Syrup & Honey

En god vän sa sig ha hittat en ny, superbra sångerska som jag borde lyssna på. Jaha, sa jag och tänkte blahablaha. Duffy, sa han. OK, sa jag, vad är det för skit? Nej, nej, hon är verkligen bra, ladda hem och provlyssna. Mh, visst, ska göra det nån dag när jag har lite tid över (NOT!).

I morse hade jag ett tråkbryt vid frukosten så jag langade upp datorn på köksbordet, höll ett getöga på huset mittemot där det flyttat in nytt folk i en lägenhet (hoppas, hoppas jag har samma tur som med förra hyresgästerna ;) och det andra på datorn samtidigt som jag sörplade mitt (tråkiga) pressokaffe och knackade in "Daffy" på tgb. Pang, hundra träffar på Daffy Duck och annat, något mindre barntillåtet men ingen musik som jag förväntat mig. Ett sms senare tryckte jag in Duffy, det gav ett bättre gensvar och jag plockade ner albumet.

Efter att ha lyssnat ett par varv idag så kan jag något motvilligt konstatera att det funkar för mig. Helt uppenbart är det en Amy Winehouse Light men det är lyssningsvärt, Duffys röst är t. o. m. riktigt njutningsbar i några av låtarna så prova henne ni också :)

Jag knullade en punkare

Till er som mot förmodan inte känner igen rubrikens citat ur en klassisk svensk allsångsvisa riktar jag en något snorkig ursäkt. Dock var det exakt vad som skedde en ångande het natt härom veckan i Arvika. En dröm som förverkligats alltför få gånger men nu kan jag lägga den åt sidan som ett ljuvligt minne. Fråga mig inte hur "dejten" kom till, efter en veckas rotande i min stora hjärna, lilla hjärna och till sist reptilhjärnan har jag inte lyckats rekonstruera dom viktiga första minuterna. Det första intryck jag kan minnas är min hand på hennes höft och den eld som fortplantade sig från min handflata och vidare ut i varje fiber av min kropp - hon var perfekt! Efter att ha dansat oss galna till musik som ingen av oss gillade föreslog jag gentilt att vi kunde svalka oss med en drink i mitt (förhållandevis) fashionabla tält, vilket hon till min förvåning och glädje tackade ja till. En vinglig promenad senare satt hon bekvämt tillbakalutad i en solstol och jag blandade en varsin kall gintonic åt oss. Observera betoningen på gin. Med tillräckligt mycket färskpressad lime och is i så slinker det ner, speciellt när man är så förvärmda som vi var. I efterhand så tvivlar jag på att hon behövde mer, hon hade förmodligen siktet inställt redan. Jag gjorde några sluddrande men seriöst menade försök att konversera eftersom jag alltid är intresserad av vad som rör sig i en ny bekantskaps hjärna och dessutom har jag någon slags förvirrad och förvånad nyfikenhet på vad som fick människan att vilja gå med mig...

Hon var vacker, inte bara genom rusets brillor - det såg jag dagen efter. Lång, långa ben som förstärktes genom knähöga, grova kängor, breda höfter, små välformade bröst, liten plutmun, ett par märkligt klarblå ögon och delvis rakat huvud, delvis svart- och rödfärgat hår. Diverse nitförsedda plagg och accessoarer i läder och nät fulländade bilden.

Som sagt, konversation... Den gick inte så bra, gensvaret uteblev i stort sett så jag började nästan tro att det kanske inte skulle bli något utbyte av kroppsvätskor när hon plötsligt tog min hand, såg in i min depraverade själ med sina två blå och frågade med mjuk röst: ska jag behöva vänta hela natten eller ska vi gå in i ditt tält?
Hon gjorde samtidigt en antydning till att vingla upp från solstolen så jag studsade upp rappt som en gasell (om nu det låter sig göras från en nedsjunken fylleposition i en solstol) och stötte fram: Vi. Går. In. Nu!

Spräckt

Det är inte helt enkelt att begå bloggdebut vid min ålder, förväntningarna är - inbillar jag mig - vansinnigt högt uppskruvade.

Jag har umgåtts med storstilade planer på en riktig hästspark till blogg men det föll eftersom rädslan att vara den som fick hästsparken mitt i skrevet vida översteg lusten att hänga ut företeelser och folk. Framförallt folk. Kanhända läsvärdet sjönk men min frihet blev större, eventuella läsare får hålla tillgodo med mer eller mindre anonymiserade rövarhistorier ur livet till en lagom tjock ung man i sina bästa år.