Kryssade genom Kungsträdgården i nya, spegelblanka skor bara för att vid korsningen Hamngatan till mitt oändligt djupa missnöje registrera att jag hade en vidrig sörja på det tidigare polerade svarta lädret. Ska det vara nödvändigt att i dagens Stockholm använda den franska 1700-talslösningen avsedd att skingra hungerkravaller? Kan man inte sätta konstaplarna på något modernare än bajsande hästar? Förresten, varför sitta på något överhuvudtaget? Kan inte konstaplarna patrullera staden till fots? Eller är det för obekvämt att tvingas ned till vår nivå, till närkontakt med de medborgare de är satta att tjäna?
Åka kollektivt - alltid lika spännande. Man vet aldrig vad som väntar på andra sidan SL-spärrarna, speciellt inte om man jobbat över och åker hem efter rusningen. Undrar vad alla kufar gör före 19, någon påstod att de sover i ett av Kungl bibliotekets nedsprängda valv fram till solnedgång men det tror jag inte på. Jag tvivlar på det. Jag är åtminstone inte helt övertygad. Jag har i alla fall en stark invändning; inte fan skulle de stå ut med kacklandet från Handelspacket som använder KB som fritidsgård trots att pappas lägenhet ligger endast ett halvt stenkast undan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar